måndag 20 april 2015

"De är blott hjälpmedel, men som sådana kan de ibland vara ovärderliga"

För en tid sedan fick jag frågan...varför är det bra med forskning inom IT i skolan? Vi får ju ändå aldrig några svar. Svaret var att jag själv anser att forskning alltid är viktigt, oavsett om vi får svar eller ej så kommer vi allt närmare trovärdiga resultat. Vi vet mycket men vi kan alltid lära oss mer. I debatten om IT i skolan är detta oerhrt viktigt.

I kölvattnet av debatten om att slänga ut datorn ur klassrummet (se DN den 2015-04-17) där en lärare beskriver upplevda problem med datorer i klassrummet. Till det kom utbildningsministerns utspel om mobiltelefoner i skolan (se tidigare inlägg). Sedan slänger Computer Sweden upp den något underliga rubriken: "Nu är det bevisat-barnen blir bättre i skolan med surfplattor" vilket är en artikel som bygger på bl.a. Åke Grönlunds forskning vid Örebro Universitet och visar på att det är viktigt att ha en pedagogisk modell när man arbetar med IT i skolan (I Computer Swedens rubricering låter det snarare som att lärplattor är lösningen på skolans problem).

I DN debattsvar till artikeln den 17/4, ”Hur datorn används är helt avgörande”,  idag kan vi läsa om en hitintills opublicerad studie som visar på att med rätt pedagogisk modell kan alltså resultaten bli bättre och det med tekniska hjälpmedel. Egentligen är det inget som förvånar en, det vet vi sedan lång tid tillbaka men av någon outgrundlig anledning så har fokus så mycket legat just på tekniken. Kanske kan det bero på att det finns stora kommersiella intressen i att sälja datorer (och pedagogiska upplägg ) till skolan.

De mest befriande meningarna i artikeln är enligt min mening:
"Tekniken i sig ger inga vinster – med stor sannolikhet tvärtom förluster. Det är därför pedagogisk utveckling som är nyckelfrågan för skolan just nu. Det är dags att sluta räkna datorer och i stället fokusera på arbetsmetoder – hur kan vi bäst använda tekniken?"
Tänk att det tog så många år att nå hit...vilket vi redan visste egentligen. Jag kommer att återigen tänka på tankar om teknik som återfinns på sidan 143 i boken Att vara lärare av Martin Bäcklin från 1948!

"De tekniska hjälpmedlen för undervisningen lär man känna så småningom, men bekantskapen bör inte uppskjutas för länge. Läsfolk har ibland rätt grumliga begrepp om maskiner. Det känns ganska genant, när t.ex. en baloptikonlektion kommer av sig vid ingången, därför att man inte behärskar apparaten. Jag har sett skådespelet rätt många gånger. 1946 års skolkommission föreslår, att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel (skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning) skall inläggas i lärarutbildningen. Jag skulle vilja rekommendera mina läsare att ta del av kommissionens motiviering (betänkandet s. 472 ff.). Enligt min mening är det angeläget, att förslaget beaktas. Den åsikten kan man hysa utan att förfalla till yrvaket aktualitetsjäkt eller till övertro på de tekniska hjälpmedlens betydelse. De är blott hjälpmedel, men som sådana kan de ibland vara ovärderliga."
Ur Almqvist & Wiksells serie: Handböcker för lärare, 10. 1948

söndag 19 april 2015

Mobiltelefonen i skolan - igen!

I ekot i fredags kunde vi höra utbildningsminister Gustav Fridolins önskan om tydligare regler för hur mobiltelefonen skall nyttjas i skolan. Frågan har kommit upp gång på gång och jag har själv skrivit ett antal inlägg om detta i denna blogg (och just nu så ökar tillströmningen till bloggen då många funderar över debatten).


Nu har vi en ny regering och oavsett färg så aktualiseras denna fråga gång på gång och då går inte minst de pedagoger som förordar IT i skolan igång. Twitterstormen lät inte vänta på sig utan där förkastades Fridolins utspel och någon menade att skolan med såna här förslag kastas tillbaka till 60-talet. Jag vill inte förringa det faktum att många lärare utför pedagogiska stordåd med stöd av teknik. Samtidigt så är IKT-pedagoger och IT-frälsta lärare en minoritet av Sveriges alla lärare. Lärare som kanske inte förstår poängen med IT i skolan, eller lärare som menar att undervisningen fungerar väl utan mobiltelefoner samt lärare som känner att mobiltelefonen medför att lektionerna inte bara störs utan totalt havererar, dessa lärare imponeras inte av aggressiv IT-eufori. Vän av IT-ordningen menar då att då är det fel på läraren som inte förstår bättre. Jag tror dock att vi som ser både fördelar och nackdelar med IT måste inta ett mer förstående perspektiv och inte kategoriskt förkasta det samtal som gång på gång dyker upp i media för uppenbarligen är det ett problem för många lärare...och då också elever. Jag har själv på senare tid diskuterat med flera elever som just ger uttryck för hur mobiltelefonen inte minst tar uppmärksamheten från eleven och lektionen.

Vi måste bli mycket tydliga i varför man skall nyttja mobilen, för vem och när. Frågan är inte om utan hur. Jag förstår också att många lärare som inte är helt inne i att nyttja IT i skolan också kan bli oerhört trötta på alla nya appar som gör både det ena och det andra. För visst finns starka krafter som alltid vill lyfta fram de senaste och mest flashigaste funktionerna som dessutom kräver rätt stora IT-kunskaper för att kunna genomföra. De som är inne i denna värld tycker inte att det är svårt alls och anser också detta borde väl alla kunna fixa. Men så enkelt är det inte, vi som dagligen arbetar med detta och även på vår fritid sitter och funderar över nya funktioner och lösningar, vi är inte normalanvändaren, inte på något sätt. Vi har lagt ribban så oerhört högt utan att inse det själva men för kollegor känns detta oöverstigligt.  De är inte ens med i matchen.

Och kanske måste vi också tänka om saker och ting. Under en konferens i Philadelfia december 2014 som jag föreläste på (se tidigare inlägg om Big Data) så lyssnade jag till en mycket intressant föreläsning av neurobiologen Martin Korte vid Tekniska universitetet i Braunschwieg. Korte menade att det tar tid att sätta sig in i komplicerade resonemang eller processer och de första 15 minuterna är avgörande för hur väl man kommer in i processen. Varje gång man störs under denna första period så måste hjärnan liksom starta om tankeverksamheten. Nu handlar det givetvis inte bara om mobiltelefoner som stör utan även andra störande moment i t.ex. ett klassrum, men mobiltelefonen bidrar inte till att minska de störande momenten. Korte menade också att forskning visar på att multitasking inte de facto fungerar, vi blir obönhörligen störda och kan inte vara lika koncentrerad på t.ex. skärmen samtidigt som en annan exempelvis föreläser.

Jag menar med detta inlägg att IT kan vara ett stort stöd i skolan, men vi som förordar dessa tankar är inte ensam i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det finns många andra som utan IT definitivt får lika goda resultat just för att man har en pedagogik som fungerar. I somliga fall innebär det att mobiltelefonen skall vara avstängd under lektionstid (eller i stör ej-läge i alla fall) medan det i andra fall handlar om att nyttja densamma. Det finns även lärare som med eller utan mobiltelefonen under lektionstid havererar, men här pga dålig pedagogik eller kanske avsaknaden av pedagogik. Att mobiltelefonen är en del av vår vardag är det ingen tvekan om. Däremot finns det goda skäl till att elever under somliga lektioner får vila från den. Lyssna till dessa skäl, lyssna till pedagoger som får goda pedagogiska resultat och lär av dessa, oavsett om de nyttjar IT eller inte. Frågan är inte svart eller vit...den innehåller alla spektrum av färgnyanser.

fredag 10 april 2015

Konferenser är ibland big business

Ett mail kommer med en förfrågan om man kan vara en av flera föreläsare på en konferens. Du har säkert varit med om det någon gång och man blir lite glad över att blivit sedd och blir samtidigt triggad att få göra ett strålande jobb. Man vet samtidigt att man måste lägga ned ett stort jobb på förberedelser och även lägga tid till resor mm. Som föreläsare försöker man förstå hur man på bästa sätt når den målgrupp som det handlar om och viss ångest kan också smyga sig in ju närmare man kommer utsatt föreläsningsdatum. Visst vill man ha ersättning för detta och det ska man också ha. Det hela är en förhandlingsfråga och många gånger handlar det i mitt fall om kommuner som inte har så mycket pengar och då rättar man sig i viss mån efter deras möjlighet till att betala, det känns riktigt och rätt.

Men så får man förfrågan från företag som t.ex. Informasweden som vill att man skall delta som föreläsare och sakkunnig på deras konferenser (i mitt fall konferenser inom högre utbildning). Det är intressant att ta del av innehållet i dessa. Ett innehåll som ett företag skapat för att berätta för högskolor och universitet hur de skall arbeta med det som lärosätena faktiskt är bäst på. Men det som är mest intressant är priset för dessa kurser/konferenser. Låt oss ta kursen "Pedagogik för nätbaserad utbildning"som är inom ett område där jag själv arbetar inom. En konferens som kostar deltagaren någonstans kring 13 000 kronor för två dagar. Den som medverkar får inget betalt annat än följande (citat från ett brev från Informasweden):

Som tack för din medverkan har du möjlighet att bjuda in en gäst till konferensen, alternativt få en voucher för att kunna delta kostnadsfritt på någon av våra konferenser eller kurser. Vi har ett flertal konferenser under våren och hösten inom högskoleområdet. Du är givetvis välkommen att vara med och lyssna på hela konferensen också om du har möjlighet till  det. Vi bokar din resa också eller ersätter dig för den om du föredrar det.

Med den tid man lägger ned så kan jag tycka att det är rimligt att det utgår ersättning till föreläsaren med tanke på hur mycket informa tar in på varje enskild konferensdeltagare. Att de lyckas arrangera konferenser under dessa villkor är rätt otroligt.

Varför tar jag nu upp detta? Vill jag tjäna mer pengar och vara med på Informas konferenser? Nej, det handlar inte om det. Det handlar snarare om att universitet och högskolor bör samlas i sina sammanhang och skapa fler konferenser och kunskapsutbytesarenor där syftet inte är att göra stora pengar utan verka för kunskapsspridning. Med Informaswedens upplägg innebär det också att kvaliteten sänks rätt rejält när många namn som är kunniga inom detta område väljer att tacka nej till denna verksamhet då det är så uppenbart vad det handlar om.

Det finns många intressanta konferenser att gå på och delta i inom högre utbildning, satsa på några av dessa istället som inte syftar till att ge vinst (de gör mycket sällan det) utan att sprida kunskap på schyssta villkor:

(Om du nu ändå vill medverka på konferenser som ovan så rekommenderar jag att du tar och beställer en helikopter till konferensen. Du får ju inget betalt men du får i alla fall en annorlunda resa dit och vad jag förstår så står Informasweden för resekostnaden ;-) )