fredag 26 augusti 2016

Måste du acceptera nya användarvillkor? Läs dem åtminstone först...det kan vara livsviktigt

I onsdagens blogginlägg skrev jag om att det är möjligt att i viss mån styra vilken reklam som Facebook visar mig, se Här tar du reda på nästan allt Facebook vet om dig. Än viktigare är det kanske att förstå vilken information Facebook har om mig. Det mest intressant här är att vi i viss mån tror att vi kan kontrollera vilken information som Facebook har om oss. Men bilden är mer komplicerad inte minst med tanke på att Facebook äger flera andra produkter som många av oss nyttjar, såsom Instagram och WhatsApp. Tankarna med dessa uppköp är givetvis flera, dels handlar det om att köpa upp konkurrerande tjänster men i och med att Facebook äger dessa tjänster så finns det klart möjlighet att samköra dem. Ni som har WhatsApp kanske har fått ett meddelande idag om att det är nya användarvillkor för tjänsten. Om du tar dig tid att inte klicka på acceptera på en gång utan läser de första styckena så framgår det i texten att WhatsApp och Facebook samkör datainsamlingen för att
"förbättra våra tjänster och erbjudanden, som att motverka spam i appar, ge produktförslag och visa relevanta erbjudanden och annonser på Facebook".
Det innebär att om du accepterar dessa villkor kommer Whatsapps information som du delger där nyttjas av Facebook. Det gäller inte bilder eller text som du lägger upp men information om vad du är intresserad av eller vad dina vänner är intresserad av kan nyttjas av Facebook.

När du får upp frågan på WhatsApp om att godkänna de nya användarvillkoren finns det anledning till att inte tacka ja.

Den stora frågan är...vad händer när ett företag som Facebook äger fler och fler andra tjänster? Både Facebook och WhatsApp har över en miljard användare, i flera fall är det säkert samma användare men det förmildrar inte problemet. Faktum är att dessa informationsjättar som Facebook, Microsoft, Google och Apple har kraft genom den information som de "äger" till att störta regeringar och skapa oro i världen. De kan med de enorma dataresurser som de sitter på bygga ett gigantiskt pussel för att kartlägga det mesta. Det återstår att se om EU kommer att reagera på detta när två mycket stora tjänster samkörs.

För dig som läser detta känns det smått omöjligt att hantera denna information. Vad ska man som enskild individ göra? Är vi villiga att lämna sociala medier som Facebook och Instagram? Dessa tjänster är idag en del av oss och utan dem så känner vi oss utanför. Kanske är det dags att lämna och börja om för någonstans har hela internets idé om en värld där alla kan delta på lika villkor urholkats. Internet styrs nu av ett fåtal aktörer som bara får mer och mer information av oss. Telia premierar de kunder som surfar på Facebook, Instagram, Messenger, WhatsApp, Twitter och Kik genom att erbjuda dem obegränsad och gratis surf på dessa tjänster. Tre premierar de som lyssnar på musik via Spotify, Deezer, Tidal, Google Music, SoundCloud eller Apple Music medan andra tjänster kostar surfmängd.

Det är tydligt att något bekymmersamt är på gång där nätet dras åt och där vi snart är riktigt nära att halas in.


onsdag 24 augusti 2016

Här tar du reda på nästan allt vad Facebook vet om dig

Facebook är skrämmande bra att rikta annonser. Dessa annonser bygger på oerhörd mängde information som vi själva valt att ge Facebook utan att vi kanske ens reflekterat över det. Våra politiska sympatier, vilken teknik vi använder och vår plats är givna delar i det som Facebook vet om oss. All information är lovligt byte för att kunna ge oss en så individinriktad, specialanpassad upplevelse som möjligt. Vad Facebook gör är att försöka kategorisera oss i ett antal olika kategorier som exakt skildrar vilka vi är och vad vi kan vara intresserade av. Enligt uppgift så arbetar Facebook med en teknik som inte bara ger oss det vi vill ha utan även kan förutsäga vad vi vill ha innan vi ens vet om det själva.




Men vad bygger då Facebook sin bild av mig på för data? Du kan faktiskt ta reda på rätt mycket om det genom att besöka din annonsprofil här. Här radas data om dig upp snyggt och prydligt och mest intressant blir det om du går in under rubriken "Livsstil och kultur" så får du oerhört mycket information över vad Facebook vet om dig. Jag ser tydligt vilken mobiltelefon jag har, att jag har tonårsbarn mm mm. Det som är positivt är att du via denna sida kan ta bort sådant som du inte vill bli förknippad med av Facebook och det kan vara klokt att se över dessa inställningar mer än en gång.

Kanske är det dags att ta digital kontroll över de delar som vi faktiskt kan påverka.

torsdag 18 augusti 2016

Framtidens lärande är bakom oss

När det talas om IT och lärande är det inte sällan i termen av "framtidens lärande" med fokus på det som kommer. Framtiden är något som alltid är bättre och mer hoppfullt än nutiden vilket gör att begreppen ofta skapar förhoppningar om att lärandet i framtiden kommer att bli bättre. Ambitionen är riktigt, lärandet kan säkerligen bli bättre men framtiden måste inte innebära att det är bättre, kanske blir det sämre. Framtiden är ett svårt begrepp då den är så otroligt subjektiv för enskilda individer. Min framtid handlar kanske om något helt annat än för dig som läser denna text. "Framtidens lärande" handlar kanske om att datorer i hög grad säger mig vad jag bör lära mig eller att vi kanske t.o.m kan "programmera in" kunskap i våra hjärnor? En framtid vi inte vet något om och som kan ändra sig mycket snabbt. Ett tydligt exempel är detta med Pokémon Go som helt förändrade spelbeteendet hos många gamers. Där flera valde att gå ut på gator och torg för att jaga Pokémons och kläcka ägg. En person jag talade med berättade att hans vän som innan Pokémon Go satt flera timmar framför datorn varje dag nu var ute hela dagarna och hade gått totalt sex mil den senaste veckan.

Saker och ting förändras, som alltid. Men framtiden vet vi inget om och saker och ting uppstå som en blixt från klar himmel.

En gammal uppfattning om tid från grekerna är att framtiden inte ligger framför oss utan istället bakom oss. Liksom att stå i en flod, vattnet forsar förbi oss och det kommer bakifrån. Framtiden kommer och passerar oss och vi kan inte se längre fram än vad vattnet visar oss. Vi kan se hinder inom överblickbart avstånd, men bortom detta är allt dunkelt. Framtiden är alltså enligt denna bild nu, i detta nu möter framtiden oss.

Kanske är det en knepig filosofisk liknelse, men lika knepigt är det att tala om framtiden och särskilt med fokus på IT och lärande. Bara för att det är mer digitalt betyder det inte att det är bra. Bara för att vi har appar som påminner om skolböcker så är det inte bra, den fråga vi skall ställa oss, hur landar detta hos den enskilde eleven?

Framtiden är redan här och allt bortom framtiden vet vi inget om, men det ger oss förhoppningar om en bättre värld, även om vi inte har skäl till att egentligen tro det.


måndag 15 augusti 2016

IT i gymnasieskolan. Distraktion eller tillgång?

Nu är det snart dags för skola igen. Efter 10 veckors sommarlov kommer hundratusentals elever att igen mötas och den digitala interaktionen sätter igång igen. Nu kanske även just din skola har ett s.k. Pokestop på skolgården vilket gör att fler Pokémons kommer att finnas tillgängliga runt skolan. Mobilen kommer återigen att debatteras flitigt inom skolvärlden och frågan är hur den påverkar oss?

I våras arbetade jag vid en gymnasieskola och fick möjlighet att fråga eleverna på två gymnasieskolor hur IT påverkade deras vardag och skoltid. Huruvida IT blev till en resurs eller en belastning för eleverna. Av de 144 svaren som inkom har flera intressanta frågor dykt upp vad gäller hur vi arbetar med IT i skolan. Bland annat ställer jag mig frågan hur vi mer aktivt kan arbeta med IT i skolan så att fler känner sig sedda och bekräftade men även funderar jag över om det kanske krävs lite grundläggande kunskaper hos eleverna hur en mobil faktiskt fungerar både vad gäller integritetsfrågan men även en sådan enkel sak som att ställa mobilen på stör-ej läge över natten så att man sover väl utan att bli störd. Den grundläggande frågan är för mig nu...varför ser vi så ofta på mobilen trots att vi kanske inte ens vill? Vilka mekanismer är det som gör att mobilen har en sådan lockelse?

I vilket fall, rapporten finns att ta del av genom att gå in på denna länk: Gymnasieeleven och IT.