tisdag 30 maj 2017

12 tankar om skolans digitalisering

Flera känner till Edward Jensinger inte minst som föreläsare och flitig debattör inom området IT och skola. Edward med bakgrund som rektor och numera gymnasieområdeschef i Malmö stad har skrivit boken 12 tankar om skolans digitalisering som främst riktar sig främst mot skolledare men även de som har ett allmänt intresse kring skolans digitalisering. Det är ingen hemlighet att Edward är en stark förespråkare av IT i skolan och som han skriver i sitt förord så vill han med denna bok lyfta fram olika aspekter av digitaliseringen utifrån Edwards perspektiv.

Boken är lättläst och jag plöjde igenom de 96 sidorna under en kväll och fick en hel del tankar med mig. Boken är på intet sätt en forskningsöversikt utan handlar mer just om tankar utifrån Edwards erfarenheter och han skrivande inom området och dessa erfarenheter är viktiga. Inte minst för att slippa göra samma misstag.

Samtidigt så osar boken teknikoptimism och spär kanske på den positiva retoriken som vi ofta ser inom IT i skolan. Det jag alltid efterfrågar och vill ha mer av är erfarenheter av när det verkligen går helt åt skogen, då IT blir ett pedagogiskt hinder snarare en hävstång för lärande (se tidigare inlägg i bloggen). Jag är själv lärare och ser ofta att elever som är lågpresterande i hög grad får mer problem med IT än tvärtom och detta är något som vi aktivt måste arbeta med. Edward tar upp en del av dessa frågor i kapitel 7 men duckar i frågor kring etik, kränkningar och mobbning som är en ständigt återkommande fråga inom skolans digitalisering.

Det jag också saknar är det som Håkan Fleischer tar upp i sin recension av boken (se Fleischers inlägg här), dvs referenser och en vaghet i skrivandet. Detta anser jag vara viktigt för att ge boken ett djup samt en forskningsförankring. Visserligen hänvisas det till Åke Grönlund (tre källor) samt Skolinspektionen men i övrigt är det inte mycket mer. Vagheten blir ett problem inte minst då källkritik och digitalisering är så tätt förbundna. I Edwards förord hänvisas till ett citat av Douglas Adams där Edward skriver: ...som Douglas Adams påstås ha myntat... . En vaghet som stör.

Men boken tar upp viktiga organisatoriska och ledarskapsmässiga frågor som är värda att begrunda och här talas det om fortbildning, skolbibliotek och rektors beställarkompetens. Däremot finns det ett problem i kapitel 10 som tar upp frågan kring äganderätt där jag inte delar Edwards juridiska tolkning av vem som äger ett material som skapats inom ramen för tjänsten. Han tar upp frågan kring lärarundantaget men menar att skolan per automatik har nyttjanderätt av ett material som en lärare skapat. Så är inte fallet enligt min mening, inom den privata skolsektorn är det definitivt så, men inte inom den kommunala. Å andra sidan ger Edward denna fråga endast en halv sidas utrymme vilket gör att frågan inte blir genomlyst ordentligt. Men det är kanske det vi måste komma ihåg, detta är mer fria tankar och ett skrapande på ytan inom flera frågor och läser man boken på det sättet är den läsvärd.

Boken heter: 12 tankar om skolans digitalisering och ingår i Gleerups serie: Digital skola-från vision till verklighet.

torsdag 4 maj 2017

”Skolorna använder ej tekniken som det är tänkt”

Inför en kurs går jag tillbaka till äldre artiklar och forskningsrapporter och fastnar för en artikel från Göteborgs Universitet, "Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" där Catarina Player-Koro i en föreläsning ger en tillbakablick över IT-utvecklingen över tid. Hon säger bland annat:

– Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Det handlar om traditionell undervisning i traditionella skolsalar där man kommunicerar och informationssöker med sina datorer. Det är inget misslyckande. Vill vi förändra skolan får vi göra det på andra sätt än att köpa teknik, sade Catarina Player-Koro.

Artikeln är från 2015 så visst har det hänt en del sedan dess men samtidigt står vi i viss mån på samma punkt idag. 2015 hade vi våra utmaningar men istället för att stanna till vid dessa och se hur vi pedagogiskt kan lösa de tekniska knutar som finns inom IT i skolan hoppar vi snabbt på nya trender och inte minst hypade lösningar. För en tid sedan frågade jag deltagarna i en IT-strategkurs jag hade vid VLM-institutet  hur de relaterade kring det pedagogiska värdet i förhållande till intresset för de nya lösningarna och resultatet ser du nedan:

Den viktiga frågan i denna övning var just att fundera över det pedagogisk värdet av t.ex. Flipped classroom eller Gamification (om du vill får du själv gå in och göra övningen genom att klicka här).

I dagarna pågår SETT-mässan som presenteras som "Mötesplatsen för det moderna och innovativa lärandet". Bara rubriken sätter tonen för den positiva retoriken kring IT och pedagogik. Precis detta talar Catarina Player-Koro om efter att ha genomfört en forskningsöversikt av ca 600 vetenskapliga artiklar där 95% av artiklarna tar sin utgångspunkt i hur tekniken påverkar lärandet, grundad i en optimistisk hållning där hållningen är att möjligheter finns inbyggda i tekniken.

IT i skolan och nu också som del av regeringens fokus på skolans digitalisering är en kassako för IT-branschen och även de som driver IT-mässor som t.ex. SETT och BETT. IT är spännande och utmanar oss men samtidigt hoppas jag på att allt fler pedagoger kan se bortom det flashiga och inte bländas av teknikens "innovationer".

Ofta hör vi att skolorna inte använder tekniken som det är tänkt. Ett sådant påstående är problematiskt utifrån flera perspektiv; meningen förutsätter att det finns ett rätt sätt att nyttja IT i skolan vilket är märkligt med tanke på om det fanns det skulle allt fungera toppen och våra elevers resultat skulle skjuta i höjden. Det andra problemet är också...vem är det som har tänkt? Är det IT-företagen som tänker åt oss eller systemutvecklarna. Om så är fallet så är det inte underligt att vi inte lyckas i skolan.

För alla er som är teknikoptimister, det är inget fel på det, däremot att automatiskt hävda att tekniken kommer att revolutionera skolan finns det än så länge lite forskning som påvisar detta.